. . . .jag vet det var länge sen. Längst sen i bloggens historia och så blev det pga dels kärlekens intåg men också utvecklingen på pappaskapsfronten. Den senare var lite av en inbillad förbättring eftersom moderskapets nyckfullhet vad gäller samarbete och kommunikation i sin enklast nedskalade form går att beskriva med EN mening : "vid ingen egen vinning skiter jag i det".
Lite mer utbredd förklaring kommer en annan veckodag än en fredag e.m. Man kanske kunde trott att det faktiskt skulle lösa upp knutarna efter tingsrätter och fanskap, men inte ens den mest välslipade domare har lust att på über-detaljnivå reglera hur föräldrar skall förhålla sig till de situationer de ställs inför med flera barn tillsammans. Det är ju nya grejer varje vecka och vi hade nog suttit därinne i salen fortfarande då.
Nej, nånstans måste även systemet och staten lita på att vuxna är kapabla att lösa mindre saker när sagde stat bestämt i stort hur det skall vara. Jag tror i princip på just detta också men jag har blivit varse detta år att samarbete kräver minst 2 parter som i sin basform pratar samma språk och vill åt samma håll.
Nån sa till mig i ett annat diskussionsforum "det är ju svårt att komma överens om vart man skall plantera trädet om man inte ens kan enas om vad ett träd är". Tyvärr är nivån kvar där när moderskapet bestämmer sig för det. I min roll som faderskap och trygghet för barnen måste jag se över och förbi mig själv och stoppa undan känslorna av svek och bitterhet gentemot henne för att göra det som i alla lägen är bäst för barnen. Trist nog är hon ljusår bort från att klara av detta själv,
Nu helg, nu skönt att sova lite och rå om sig själv
fredag 26 oktober 2012
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
