som bloggen heter...

Ibland, när man gör en plan även så bra, så spricker saker av orsaker som man inte kan se.
Denna gång är det lite mer allvar och lite mer på riktigt än vad kristallkulan kunde se.

Barnen och jag är ensamma för en tid framöver. Tryggheten är såklart viktigast och den finns här såklart. Sedan är det andra praktikaliteter som gör att det blir en jobbig tid framöver, men det får man ta dag för dag, sak för sak.

Reservplanen är fixad och det är underbart att se och känna det stöd som finns runtom oss. Befintliga vänner och återskapade kontakter har på både väntat och smått oväntat sätt samlat ihop sig och ställt upp, eller ställer upp om det behövs. Nätverk är A och O i lägen där man står annars relativt ensam.

Nu är det nyårsfirardags, och det ska ske med buller och bång.
Gott Nytt År

Integritet - till vilket pris ?

Ibland blir det till att fundera över globala problem också. Som idag. I avsaknad av lokala sådana så har det ägnats en del mediatid åt Julian Assange och hans Wilileaks.
Min alldeles egna åsikt är att han behövs, därför att han symboliserar något jag fått för mig många tycker men få vågar säga in public.
- Vad får integritet kosta ?

Man kan exemplifiera detta genom att titta på hur flygsäkerheten radikalt skärptes efter 11 Septemberattackerna. Med all förståelse och i stor utsträckning även rättvist (eftersom det skedde på bred front över Tellus som planet) blev det inskränkningar i vätskor man fick ha med sig, mer omfattande visitation och röntgen av bagage osv osv.
Men det som fått bägaren att börja rinna över är ju de s k nakenkamerorna. Där någonstans går t o m min gräns för vad jag känner är ok att utsätta sig för. Hellre klädde jag av mig live inför dem i ett avskilt rum. Då vet jag iaf att det inte mobilfotas eller smygrunkas för att jag är en snygg typ ... :)

Artikeln jag länkar till är mycket mycket träffsäker i detta sammanhang. J.A och Wikileaks har gjort något mycket intressant, nämligen riktat en egen nakenkamera mot maktens centrum och låter sedan bilderna göra resten av jobbet. Är han per definition då terrorist eller farlig för samhället ? För att de sprider information om övervakarnas härjningar ?

Läs. Begrunda. Tyck.
Det fria ordet är fortfarande en av de västerländska unikumerna och det bör utnyttjas. Jag säger inte "Upp till kamp". . .det vore att ta i. Men jag säger nog "Stå på dig, annars är det någon annan som gör det".

Vem skall övervaka övervakarnas övervakare om detta fortskrider...??

När man som minst anar...

. . . så kommer den. Känslorna, kärleken och fjärilsattacken på magregionen.
Kvinnan jag träffat får mig inte bara att skratta och le hela dagarna, det är även fantastiskt att få höra att man är bra som kille, pappa och människa. Den sortens bekräftelse som till vardags saknats i mitt liv i många år nu är tillbaka. Och det kom när man minst anade det, när jag absolut inte förväntade mig att det skulle dra igång.
Fast å andra sidan, väl här är det utan någon som helst tvekan värt att bara släppa taget, åka med och låta sig hänföras, njutas och stimuleras. De få irl-vänner jag berättat för har bara sagt en sak som svar på mina långa utsvävningar..." Du förtjänar detta, sannerligen!" Något jag kanske själv förnekar men samtidigt försöker förlika mig med. Att jag faktiskt har rätt att träffa någon som verkligen uppskattar mig för den jag är, för det jag gör och säger och dessutom får lika mkt tillbaka. Allt detta är kravlöst, inga pretto-fasoner och ingen mätning i hur många gånger man gett något utan att få tillbaka. Den tiden är förbi, och det får mig att sträcka på mig, skina upp och bara le. Le på ett sånt sätt att folk man möter på stan faktiskt stannat till och säkerligen undrat "vad sjutton är HAN så glad över, det är -15 grader och snöblåser från vänster. Julen kommer och all stress med den och den där tokfan går omkring och flinar..." . . . . och om de bara visste varför skulle de säkert traska vidare och säga "lucky bastard" lite längre fram.

Ja, jag har haft enorm tur att träffa henne, just nu, just här. Våra vägar korsades i något så vardagligt så jag knappt törs skriva det, men i det mötet började något.

Ett parallellt konsensus är att nätdejting är bullshit i längden, ingenting jag kommer testa på något mer. Det är waste of time och byggande av förväntningar som ändå int uppfylls. Det är bättre att träffa folk på riktigt från start och sen ta det därifrån.

Från en lycklig och glad själ
Trevlig 2:a advent !