Positiviteter . . .

Att välja glädje. Man har det valet.
Att fokusera på det positiva är lättare sagt än gjort. Man har hört det så många gånger, men hur svårt är det inte att omsätta i praktiken.

Att ställa om sig till fokus-på-positivt är en lång process, och jag påbörjade min redan våren 2009. Efter att ha fått gå steg 1 Ledarskap för idrottsledare började jag fundera på i hur många lägen man kan förbättra saker genom att sätta det bra i centrum och ta energin därifrån för att processa det dåliga.
Det hände nog inte så mycket de kommande månaderna, inget som jag märker nu i alla fall.
Sen kom en skilsmässa, flytt, allmän kalabalik i tillvarorn under en ganska lång period. Där och då var det svårt som fasiken att hålla fokus vill jag lova.

I våras gick jag steg 2. Mycket komplement till steg 1 och en hel del nytt. Det var som en boost för mig, jag började på allvar jobba med att må bra, vara glad, känna positiv energi och låta den negativa hålla mig bunden så kort tid det var möjligt.

Jag kan idag sitta här och skriva, med handen på hjärtat, att det är enorm skillnad nu jämfört med våren -09. Nu kan jag börja se och märka skillnader, samt även inhämta en del kommentarer från nära och kära. Det kvittot skall inte underskattas.

Dock.
Förra söndagen inträffade en sak som verkligen bekräftade detta för mig.
I korta ordalag : Vi hade tävling med knatteledarna på golfen. En av medspelarna på golfbanan slog bort sig på 16:e hålet. Han hade ett bra resultat på gång och blev ganska irriterad på att han nu inte såg chansen vara kvar. Han hade sabbat den.
I enkla ord sa jag till honom på väg till 17:e utslaget ungefär såhär : " Men hallå, vi har 2 hål kvar. 2 lätta hål, flaggan står kort på detta och du har alla chanser att sätta bollen nära där. Sen är det 18:e och det är banans enklaste hål, eller hur ?. Sätt dessa 2 hål och du har fortfarande gjort allt du kunde. Skit i vad som hände på förra hålet, du fattade ett iofs dåligt beslut men nu får du göra det bästa av vad vi har kvar.".

Han satte 17:e klockrent. 18:e iofs halvmissat inspel men likväl räddade han upp sin score och sänkte sitt handicap.
Själv reflekterade jag inte över det där och då. Det var en 30min senare när alla som spelade denna "tävling" satt och käkade och vår team-leader Ms L gjorde som vanligt, frågade vad som varit bäst under dagen (hennes standardiserade återkopplings-strategi).
Samtliga utom min medspelare nämnde något från deras egen runda. Men min medspelare satt smått dämpad och tittar upp, ser mig i ögonen och säger:
- Tveklöst "pappa-heltids" pepping efter 16:e. Jag hade gett upp men han tog ner mig igen och jag avslutade så bra jag kunde göra. Utan det hade det gått åt pipan antagligen. Tack! .

Utan att överdriva någonstans, är detta något jag kommer lägga i min "måbra-bank" och använda för att själv peppa mig om jag behöver. Det kändes så otroligt skönt att ha gjort någon glad och hjälpt till, när jag själv såg mina ord som tämligen självklara.

Dagens mening : man ska aldrig ge upp, även om det ser lite dunkelt ut ibland.

Valfläsk och fullmåne

Jag undrar lite stilla om detta hänger ihop ? Det verkar som om mest kraft av politikerna läggs på att snacka dynga om de andra. Hacka, gnälla, klaga och attackera motståndarna.

När ska man få sig en mer eller mindre sammanhållen bild av vad Ni egentligen vill åstadkomma de kommande fyra åren ?
Ska det bli som vanligt....att man får se vuxna människor kasta paj på varandra i rutan istället för lite seriös presentationsteknik och proffsig argumentation ?? Är det inte just DET som borde vara inom erat kompetensområde?

Nä, skärpning nu på er yrkespolitiker. Vi betalar er lön, era resor och allt annat ni tar er för. Lite mer kvalitet måste vi kunna kräva för pengarna...!!

Fullmånen då ? Jo, den måste ha legat inblandad i Sossarnas "Butler"-förslag. Helt säkert. Bara en småtossig hormonrusning kan ha fått fram den idén.....

Sveriges rättighet !

Log länge åt denna händelse:
http://www.metro.se/se/article/tt/2010/08/18/jasjakt/


Vad som förvånar mig är kommentaren från Norwegian´s crew , att det må ha varit lite överreagerat.
Varför ?
Ett kommersiellt flygplan som inte svarar på anrop från 3 länder kan ju faktiskt vara ett ganska hotfullt inslag. Ingen på marken VET om det är kapat, har radioproblem eller helt enkelt om piloterna tuppat av och nån amatör spakar planet medans man fipplar med nån av alla de 145 361 knappar /rattar som är i cockpit.
Således SKALL Jakt upp för att kontrollera, och den här gången gick det ju bra.

Norwegian´s folk borde nog ägna sig lite mer åt sina interna rutiner än "tyckande" om säkerhetsagerande från Svensk sida.

Skönt att JAS inte störtade denna gång, det hade kunnat se lite fånigt ut... :)

Jag älskar dig pappa !

De senaste 2 veckorna har barnen varit både glada och spralliga samt lite stundom ledsna och betänksamma. Dagis/fritidsstart efter sommarlov var väl en orsak till det hela. Mycket prata o krama har det blivit och all tid med mig har jag försökt hålla planerad för aktiviteter eller sysselsättning.
Stora sonens födelsedag kommer snart och årets presentlista var inte nådig.. :) men den är nerskalad till lite mer hanterbar nivå nu. Han kommer bli nöjd och belåten ändå...

Jag får höra oftare och oftare just som rubriken säger. "Pappa, jag älskar dig" kommer spontant från alla 3. Pussar, kramar, gos-behov på kvällarna....alla dessa signaler och tecken på att de mår relativt bra i det som är och att de faktiskt genuint tycker om mig och så som vi har det.
Egenkritisk som jag kan vara känner jag att det varit lite mkt tjat på mig i omgångar, vilket gör att jag jobbar konstant med att hitta nya vägar att förhålla mig till detta. Tänker mig att jag blir tjatad på och hur hade jag reagerat..? Jo, såklart med en Jag-skiter-i-dig-inställning tillslut. Så nya sätt att förmedla vad man tycker eller hur man vill ha det hemma kommer smygande hela tiden. Det är skönt som sjutton när små ändringar i kvällsrutiner ger direkt resultat av mindre tjat från mig, mindre tjafs från dem ( småttingar vill ju aldrig sova, det är ju förlorad lektid :) :) )

Utflykt till skogs i söndags. Många kossor i en hage, lite lagom med blådbär och 2 svamp. Mer än så fanns där ju att bjussa på men barnen tyckte krabaten här nere var roligast. De ville ta hem honom... :(

Livet ler mot mig och barnen, jag ler tillbaka !