tiden går framåt, även jag

Hejsan dagboken. Får nog döpa om dig till "månadsboken" . . har vart lite risig på att skriva, men det har sina rutiga och randiga. Återkommer nog till det

Sommaren och semestern är över. Verkligheten startade för lite sedan och vardagarna är tämligen inrutade både när man har barnen och när de bor hos moderskapet. Veckorna tycks gå dyngfort rent ut sagt.
Men det är inte till det sämre egentligen. Jobbet rusar på, det är några stora projekt på gång i höst och det kommer bli både utmanande och utvecklande. I förlängningen är det en förstärkning av min egen position och att bibehålla oumbärlighets-stämpeln på sig själv.. . . inte helt fel.

Moderskapet har hittat på en ny liten strategi för att.....ptja....tro sig mästra hela alltet. Ironin i detta är att för ganska exakt 1 år sedan hos FamRätten försökte underteckna få igenom att vi skulle maila varandra istället, så att dessa eviga telefontjafs försvann.
Nej.
Det tyckte moderskapet var omoget och inte värdigt 2 vuxna. Så hon vägrade.
Härom veckan hos Tingsrätten så avslutade hon den förhandlingen med att kräva protokollföring av att vi skall kommunicera enbart via mail. Så långt acceptabelt (även om man log åt det historiska) . . .men sen då ? Jo, sen väljer hon alltså att helt låta bli mail.
Så rent krasst går det inte att komma i kontakt med henne annat än på överlämning fr mig till henne, för hon svarar inte på sms eller i telefon.

Man må ju ställa sig frågan om omogenhet och förmågan att tänka konsekvens-mässigt är något hon ALLS vägt in.

Men. Det blir som vanligt . . hon tror sig vinna på detta (allt hon gör tror hon sig vinna på) men i slutänden kommer det samlas ihop till en feting-rekyl och där är Pappaskapet faktiskt bevisat både stabil och pålitlig. Mig rubbar hon inte hur hon än försöker. Det handlar inte om att vinnna, däremot att skapa ett fungerande klimat för barnen. Fortfarande.

Kram och god lördagseftermiddag på er...