Kan idag nöjt konstatera att ett av mina kortsigtiga livsmål är avklarade. Den s k "Ersättningen för förlorad fritid" är nu faktiskt redan uppe och nätt förbi målet. Ett mål jag satte för mig själv när jag började det här jobbet för några år sedan.
"redan" skrev jag. Det är faktiskt 1 år före den tilltänkta gränsen. Man bugar.
Men. Det är ju så att det är inte något som just bara kommit till mig, det har krävts en hel del och mången prov har jag utsatts för under tiden. Någonstans i detta skulle man nog kunna använda ordet "karriär" även om min åsikt är att det är en floskel. Särskilt som småbarnsförälder. Icke desto mindre är det bekräftat av högre chefer i annat land att de vill ha mig kvar, utveckla och stimulera. Det är en motor i sig att gå till jobbet.
Lycka är den som har hälsan i behåll, mat på bordet och tak över huvudet. Den som får och ger kärlek utan förbehåll. Den som vaknar varje morgon och känner att även denna dag blir en bra sådan.
Pengar gör nog ingen lycklig, men onekligen är det bättre att ha slantarna än inte. Förenklar tillvaron.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar