. . men vissa möten i livet är inte som andra, de är . . . nåt utöver det vanliga. De man möter varje dag är ju tämligen stabila, man vet ofta vart man har sina arbetskamrater och så.
Det behöver ju inte nödvändigtvis vara en fysiskt möte eftersom man i dagens IT-samhälle rör sig över en arena som spänner från handskakning via sms till interaktiva chat-fönster med eller utan bild.
Forum, bloggar och nätverksskapande sajter både hjälper oss och stjälper oss. Vi glömmer ibland bort betydelsen och vikten av att mötas på riktigt och faktiskt få se en person i ögonen, kunna läsa av kroppspråket och allt som hör en kommunikation till. Istället gömmer många sig bakom en skärm, en fasad och ett nickname. Där man kan välja om man vill svara eller låta bli. Där man kan logga av om man inte tycker det passar, eller skriva så mkt så att det tillslut inte finns plats i fönstret mer. . .
Å andra sidan hjälper det oss att skapa kontakter med människor vi kanske inte skulle få kontakt med på en uteservering eller i matkön på Coop. Ens vägar korsas på nåt slumpartat vis och innan man hinner reflektera över vad det är för människa bakom ett nickname har man hittat nåt gemensamt, något som faktiskt förenar två personer.
Detta "något" kan ju vara musik, film eller en hobby. Barn i samma ålder, hund och bil såklart, men likväl att man bor på ett ställe men känner att själen kanske hör hemma nån annanstans, kanske t o m i en annan tidsepok än den vi lever i just här, just nu.
Det är det här jag menar idag, att möten är ett mysterium som man inte ska förringa. Du vet ju aldrig när eller var, hur och särskilt inte varför du träffar nästa person som berör dig, minns dig och som du själv ser som självklar att bibehålla och utveckla kontakten med.
Innan man dissar mötet med en människa, stanna upp och reflektera :
" Ty så föröder vi våra liv i stunder och ögonblick vi icke tillmäta våra handlingar dess rätta betydelse"
Den människan du just mötte kunde faktiskt ha förändrat ditt liv utan att du gav den chansen....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Snyggt citat! =) Det kom från en klok person.
SvaraRaderaOm man ändå ibland vetat i förväg hur något skulle utvecklas...
Samtidigt är det just det som gör oss till dem vi är. Det vi gjorde och det vi kunde gjort bättre.
Det enda vi egentligen behöver tänka på är att behandla andra så som man själv vill bli behandlad. Det skapar en ödmjukhet och ger öppning för just nya möten med intressanta människor.
Tror jag, då. =)